13. Navigationskurser

 

Den förre sekreteraren Sture Lübeck skrev följande i klubbens 25-årsskrift: "Om vi tar en titt i motorbåtsklubbens stadgar finner vi bl.a. att klubbens ändamål även skall vara att genom föredrag eller på andra lämpliga sätt bereda medlemmarna kännedom om navigering. När klubben firar sin 25-åriga tillvaro kan det ju vara av intresse att lämna en återblick på vad som uträttats för att tillgodose den delen av "ändamålet". Först som sist kan det dock sägas ifrån att resultatet blir ganska magert. Från de första fyra åren fram till 1928 finns inte några protokoll att stödja sig på men medlemmar som varit med från starten kan icke minnas att det ordnades med någon kurs eller föredrag i ämnet under dessa år.
Först 1929 förmäler protokollsboken att ett par föredrag hållits i navigation av en medlem, G. Lundberg. Nio år senare finner man på nytt kursverksamheten nämnas. År 1938 beslöt styrelsen att under vintermånaderna söka anordna en kurs i navigation. En sådan kom också till stånd och till lärare lyckades man erhålla kapten Nils Gustavsson, befälhavare på lastbåten Glava, som gick i fraktfart Arvika-Göteborg. Kursen samlade oväntat många deltagare och pågick c:a tre veckor med två kvällar varje vecka. Kapten Gustavsson visade sig vara en utmärkt lärare som inte släppte oss förrän han pluggat i oss det viktigaste om kompassens användning som styrnings- och seglingsregler.

 

Efter detta tycks det ha blivit bättre fart på kursverksamheten och redan följande år hölls en ny kurs. Denna gång tillsammans med ASS och med kapten Hjalmar Dahlström som instruktör. Kapten Dahlström är säkerligen allför välkänd av alla sjösportare för att behöva en närmare presentation. Med skolskeppet C.B. Pedersen har han krossat världshaven åtskilliga gånger. För några år sedan gick han i land och är bosatt i Karlstad där han innehar befattning som andre fartygsinspektör. Kapten Dahlström äger befogenhet att efter förhör utanordna förarbevis vilket kursdeltagarna mangrant utnyttjade. Kursen, som pågick ett par månader, var från vår sida sett, mycket omfattande. Kompass och sjökort samt kursuttagning och allt vad därtill hörer var huvudämnet men han lärde oss också att slå knopar och stek, fläta fendertar och telegrafera med blinklampa. Allt emellanåt kryddades det hela med någon skepparhistoria, det hör ju som bekant också till sjömanskunskap.

 

Som avslutning på kursen avlade samtliga deltagare provet och erhöll förarebevis. Kapten Dahlström höll också en föreläsning om en resa med C.B. Pedersen, illustrerad med skioptikonbilder och så var det avslutat för denna gång. Vi avtackade vår trevliga och energiske lärare samt hoppades på ett snart återseende men så kom kriget emellan och alla fick annat att tänka på. Men också detta krig tog slut och 1948 sökte vi åter kontakt med kapten Dahlström. Han ställde sig också denna gång villigt till förfogande och så blev det åter en lärorik kurs också nu tillsammans med ASS. Som det var ganska sent på våren innan vi började blev kursen av kortare varaktighet men avslutades med att 14 st. av klubbens medlemmar erhöll förarbevis av olika grader.

 

Kursverksamheten har som synes blivit livligare och då tillfälle åter kommer att bjudas hoppas vi på ett ännu större intresse från medlemmarnas sida. Man kan kanske tycka att det på de här vattnen, så små avstånd det här rör sig om, är det icke nödvändigt med någon navigationskunskap, men det kan hända att det blir tillfälle till längtur på främmande och större vatten. Finns då kompass och sjökort med samt lite kännedom om dess användning blir det betydligt trevligare ombord.

 

Men det finns en sak till och det är dimman. Vi vet nog alla hur det är om den behagar stänga sikten. De som var med på kräftsexan på Blåsut 1947 minns nog hur det gick till på hemfärden. Då festen avslutades frampå småtimmarna och medlemmarna började bemanna sina båtar för hemfärd stod dimman tät som en mur men här vilade inga ledsamheter och så försvann den ena båten efter den andra in i dimbanken. Nu började en "ringdans" på Kyrkviken, som inte saknar poänger. Man hamnade dels vid Kinna och dels vid Dottevik och en medlem var, enl. egen utsago, och hälsade på vid kvasten i Sund tre gånger men då tog han resolut och följde stränderna hem. Det är ju tänkbart att det var dimmigt i dubbel bemärkelse men med en liten kompass ombord hade nog ett bättre resultat kunnat uppnås." (Sture Lübeck)

 

När Sture Lübeck skrev ovanstående anade han nog inte omfattningen av senare kursverksamhet. Det blev nämligen kurser på löpande band i samband med att det restes krav på ökad sjösäkerhet framförallt i farvattnen kring storstäderna. Sålunda diskuterades att införa förarbevis även för småbåtar. På 60-talet anordnades kurser som leddes av sjökapten Thure Wahlberg, Karlstad och examinator var kapten Åke Rosenkvist som arbetade som lärare vid Navigationsskolan i Göteborg. För första gången avlades skepparexamen i Arvika.

 

De första skepparna var Ralf Engzell, Per-Olof Isaksson, Leif Hultman (ASS), Bengt Samuelsson, Arne Hultman (ASS), Bertil Wennerstrand, Karl Olsson och Erik Forslund. Förarbevis tilldelades Frank Agergren, Karl Olof Zetterström, Erik Pettersson, Gunnar Jansson, Lars-Erik Jansson, Sven Sandström, Erik Nilsson, Lars Alklind, Per Fens, Per Kjellin och Uno Gustafsson.

 

Ralf Engzell var också flitigt sysselsatt med kurser som ledde fram till förarbevis och under årens gång blev det en stor skara båtförare som utbildades under hans ledning. Så småningom genomfördes kursverksamheten i ABF:s regi, men även då med skeppare Engzell vid katedern.

 

1973 examinerade kapten Thure Wahlberg följande sjösportintresserade: Yngve Nilsson, Kjell Larsson, Erland Olofsson, Leif Olofsson, Åke Wallin, Kjell-Åke Burman, Gösta Wassberg, Torsten Andersson, Birger Andersson och Bengt Sveder. Ytterligare en kurs avhölls, nämligen "Rätt kurs på sjön" som var en radiokurs med 17 deltagare. På tal om radio - många båtar utrustades med VHF-radio med kommunikation på privatbandet och passning på nödfrekvens. På privatbandet förekom många dråpliga sändningar, som inte ska refereras här, men som ledde till åthutningar om återhållsamhet.

 

I uthuset på Blåsut inrättades ett speciellt radiorum, med jourtjänst under helgerna. Radiorummet lånades också ut till Västra Sunds Privatradioförening. I takt med att båtintresset har ökat, har underlag för nya kurser i sjövett och navigation uppstått. Detta har studieförbunden tagit fasta på och under senare år har t.ex Medborgarskolan anordnat cirklar vars slutmål är förarbevis eller skepparexamen.