6. Nyttotrafiken


Sedan slussen i Säffle invigts den 11 oktober 1837 ökade antalet fartyg och pråmar till Arvika stadigt. Det allra första fraktfartyget, i reguljär trafik, var ett ångfartyg med namnet "Arvika". Fartyget trafikerade sträckan Säffle-Arvika. Men redan sex år tidigare hade ett ångfartyg lagt till vid båtbryggan. Fartyget förde passagerare och lade även ut för en lusttur till Sulviken. En resa som refererades utförligt i ortspressen. Vid den här tiden bodde det inte särskilt mycket folk i Arvika. Men befolkningen växte stadigt och vid sekelskiftet 1900 fanns ett par tusen invånare i köpingen.

Förutom "Arvika" är "Nordstjernan", "Glafva", "Glafsfjorden" och "Gladisvall" fartygsnamn som arvikabor känt igen och fortfarande kommer ihåg. Under alla år har det alltid funnits skeppare med tro på ekonomisk bärighet i turisttrafik. Efter ångbåtstiden, på 1960-talet, kom sålunda den lilla turistbåten "Kavaljeren" till Arvika. "Kavaljeren" hade bland annat egenheten att vara utrustad med en s.k. Hesselmandiesel. En dieselmotor med tändstift, som inte alltid var på gott humör. Båten döptes om till "Jössehäringen" och företog dagliga turistturer med guide och kioskservering ombord. Men trafiken blev inte långlivad.

 

Under 1970-talet anskaffade Bröderna Gustafsson på Sundsnäs ett fartyg som fick namnet "Sundsnäs". Med fartyget bedrevs beställningstrafik, men som det ekonomiska utbytet var svagt såldes tyvärr båten. En hel del röster höjdes för att kommunen skulle subventionera trafiken av turistiska marknadsföringsskäl.

 

Nästa försök med en turistbåt gjordes i början av 1980-talet. "Vikingasol" anlände till Arvika och bedrev dels linjefart Arvika-Säffle, dels kvällskryssningar i Arvika och Säffle de kvällar fartyget skulle övernatta på respektive ort. "Vikingasol" var ett kanalfartyg från Holland och kanske inte så väl lämpad för Glafsfjorden och Vänern. Rederiet bakom fartyget överlevde några år, innan Arvika på nytt stod utan turistbåt. Men behovet levde vidare och Turistnämnden lyckades hyra in ett fartyg från Karlsborg under några säsonger. En olönsam affär, givetvis. Det slutade med att några affärsmän gemensamt köpte fartyget. Det döptes till "Viking" och gjorde till att börja med turlistelagda resor. Av ekonomiska skäl inskränktes trafiken till beställningstrafik efter något år. Skötseln av "Viking" var inte den bästa, beroende på dålig ansvarsfördelning i ägarkretsen. Följdriktigt hamnade "Viking" på Kyrkvikens botten, liggande vid kaj.

 

"Sandskär" är dagens turistfartyg, importerat till Arvika från norrlandskusten. Som mest passerade över tvåtusen fartyg slussen i Säffle under ett enda år. Störst var trafiken under 1920/1930-talen. Export av trävaror från hamnen i Arvika svarade för den största trafiken. Därtill kom passagerartrafiken med dagliga turer till och från Säffle. Till detta ska läggas pråmtrafiken till bruket i Jössefors, vars massa sjövägen fördes ut i Europa. Och - som sagt - fridtidbåtarnas antal ökade stadigt.

 

Men båtar var dyra även på 1920-talet och många båtägare titulerade sig disponent, grosshandlare, köpman, direktör, fabrikör eller konditor. Fast efterhand blev allt fler "vanliga" yrkesarbetare båtägare och medlemmar i Arvika Motorbåtsklubb. Dagens motorbåtsklubb hyser medlemmar ur alla samhällskategorier och medlemsantalet har hållit sig runt 200 under ganska många år.