9. Båtlotteriet

 

Till AM:s mera lyckade verksamheter, måste båtlotteriet räknas. När Arvika Motorbåtsklubb ställde ut lottbåten till allmän beskådan på torget, så var det ett vårtecken lika gott som den första tussilagon! Båtlotteriet gav klubben en stabil ekonomi under många år. Redan 1926 lottades den första båten ut. Förslaget lades fram av Emanuel Berggren och väckte het diskussion i styrelsen. Att den unga föreningen skulle ta en så stor ekonomisk risk, ansågs av en hel del medlemmar vara oförsvarligt. Frågan överläts emellertid till styrelsen för avgörande och båtbyggaren Albin Gustafsson fick uppdraget att bygga en båt i furu med inredning av ek. Längd 7,5 meter, bredd 1,62 meter. Motorn var en tvåcylindrig Albin på åtta hästkrafter, som gav båten en toppfart på nio knop. Priset för båten blev 2.800 kronor.
Under de första åren ingick båtlotten i medlemsavgiften. Priset var mycket högt, nämligen tio kronor. Lott/medlemskortförsäljarna tingade ut sina lotter och kasserade efterhand in hela avgiften. Det fanns köpare som betalade sin lott med 50 öre i veckan. Den allra första lottbåten gav klubben ett netto på drygt 200 kronor. Men det höga lottpriset medförde att det, med tiden, blev allt svårare att få täckning för lotteriets kostnader. Då infördes en egendomlig regel. Vinnaren av lottbåten fick nämligen själv betala mellanskillnaden mellan lotteriets inkomster och det verkliga priset för båten! Det säger sig självt att en sådan ordning var dömd att misslyckas och den slopades. Även kombinationen lottsedel/medlemskort togs bort och priset på lotten sänktes därmed dramatiskt. 1949 kostade en båtlott tre kronor.

 

Tjugo år senare, 1969, var lottpriset två kronor! Utlottningsbåten var varje år en segdragen fråga i dels styrelsen, dels den särskilda arbetsgrupp som hade ansvar för hur årets båt skulle vara byggd. Varje år sattes det upp specifikationer för lottbåten och ritningar beställdes. De blev sedan underlag för offerter från olika varv. 1931 var förslaget, från arbetsgruppen, att låta bygga en 6,5 meter lång båt, försedd med en motor på 5-8 hkr.

 

En klinkbyggd båt skulle, enligt förslaget, kosta 1000 kronor, medan en kravellbyggd beräknades kosta 1200 kronor. Styrelsen avvisade förslaget och beslöt den 27 november 1930 "att som utlottningsbåt låta bygga en 7,5 meter lång och 1,69 meter bred ruffbåt av samma modell som årets fast klinkbyggd. Skarndäck, sarg, akterspegel, översta bordet samt avvisningslist skall utföras i mahogny." När väl detta var beslutat fick arbetsgruppen "handlingsfrihet i fråga om såväl båt som motor till densamma. Offert skall infordras så snart som möjligt." I styrelsen fanns, vid den här tiden, stora kunskaper om båtbyggeri. Det fanns det också i Arvika. Medlemmarna Albin Gustafsson och Oskar Fridlund och Folke Fridlund, var skickliga båtbyggare. De representerade också vissa motorfabrikanter och det var naturligt att AM lade ut beställningar på utlottningsbåten på de skickliga lokala hantverkarna. Men det fanns också utsocknes båtbyggare. I Säffle fanns flera konkurrenter och dessa ville förstås också vara med i anbudsgivningen.

 

Vid något tillfälle, när båtbyggarna i Arvika hade fulla orderböcker, gick beställningen till säfflebyggare. Det var inte så mycket att orda om. Klubben hade vid den här tiden en särskild kommitté som hade hand om allt som hade med lottbåten att göra. Vid några tillfällen uppsatte kommittén sådana specifikationer för båten, att lokala byggare inte kunde tillgodose kraven. Detta gällde framför allt båtmotorerna. Det gällde ju att förse båten med en motor som faktiskt fanns på den arvikanska marknaden. Så var inte alltid fallet och det har, som beskrivits tidigare, satt sina spår i klubbprotokollen.

 

Efter bråket med Albin Gustafsson, finns skrivningar, i båtutlottningsparagraferna, som tyder på att klubben inte ville ha en lika uppslitande motorstrid ännu en gång. Lottbåten - oavsett övrig specifikation - utrustades med en motor som fanns att köpa inom stadsgränsen.

 

1960 provade Arvika Motorbåtsklubb en nyordning. Den traditionella mahognybåten byttes ut mot en plastbåt. Det hade inte varit fulare att svära i Trefaldighetskyrkan! I en artikel om lottbåten, i Arvika Nyheter den 6 maj 1960, uttalar sig klubbens ordförande Oscar Axmo. "Det verkar som motorbåtssporten ökar och vinner allt fler anhängare. Vi har nu 160 medlemmar och siffran ser ut att stiga ytterligare. Flera bilister (förf. kursivering) har frågat mig om jag vet om någon båt som är till salu."

 

1960 års lottbåt beskrevs i tidningen som "en mycket stilig campingbåt" och mätte 5 meter x 1,7 meter. Båten var utrustad med en sex hkr tvåcylindrig utombordsmotor, försedd med enhandsreglage för fram och back. Dragning företogs den 15 augusti 1960 och vinnare av den första plastbåten blev Hugo Nilsson, Mon, Blomskog på lott nummer 4144. Sista året en motorbåt lottades ut var 1971. En tradition värd att ta upp igen?

 

Vinnare av Arvika Motorbåtsklubbs lottbåt 1926-1971

1926 Olsson-Karlsson, Arvika

1927 Erik Carlsson, Arvika

1928 Helmer Danielsson, Arvika

1929 August Wide, Arvika

1930 Rudolf Malmsjö, Arvika

1931 Erik Jansson, Arvika

1932 Martin Grankvist, Arvika

1933 Ragnar Thörnblad, Arvika

1934 Erik Edman, Arvika

1935 Rune Blomén, Arvika

1936 Olof Forselius, Arvika

1937 Gustaf Hagdahl, Jössefors

1938 Gustav Hult, Arvika

1939 Gunnar Stjärnlöf, Arvika

1940-1945 Ingen utlottning p.g.a. tidsandan

1946 Hans Kock, Arvika

1947 B.F. Enderlein, Arvika

1948 Ingemar Johansson, Humlekil

1949 Stig Jansson, Arvika

1950 Ingen tillgänglig uppgift. Överskottet blev 6237 kronor.

1951 Ingen uppgift på vinnare. Överskottet blev 6459 kronor.

1952 Olov Kollberg, Sulvik

1953 Ingen uppgift på vinnare. Överskottet blev 3745 kronor.

1954 Ingen uppgift på vinnare. Överskottet blev 1656 kronor.

1955 Hilding Steen, Töcksfors

1956 Ingen uppgift på vinnare. Överskottet blev 1571 kronor.

1957 Vinstlott nr 1700. Överskottet blev 2886 kronor.

1958 Astrid Spiik, Arvika

1959 Gerd Agergren, Arvika

1960 Hugo Nilsson, Blomskog

1961 Brander (förnamn och hemvist okända. Klubben återköpte båten av vinnaren för 4.500 kronor))

1962 John Backman, Arvika

1963 Folke Carlsson, Årjäng

1964 Olof Björn, Glava

1965 Haugesund, Karlstad (förnamn okänt)

1966 Henry Eriksson, Långvak, Arvika

1967 Thure Olausson, Hillringsberg

1968 Marie Karlsson, Arvika

1969 Rune Nitting, Arvika

1970 Okänd vinnare. Lottbåten återköpt av vinnaren för 8.500 kronor.

1971 Gösta Eldin, Deje

 

Många av vinnarna blev förstås medlemmar i Arvika Motorbåtsklubb. En del av dem t.o.m. trotjänare i klubbens styrelse. Den 5:e december 1971 beslöt styrelsen (§78) att bordlägga frågan om fortsatt båtlotteri. Erfarenheterna från 1971 avskräckte. Nettot hade blivit 42 öre per försåld lott och risken för ännu sämre resultat bedömdes som överhängande. Detta trots att vissa årgångar av lotteriet inte hade varit särskilt stora ekonomiska framgångar. Under en period, på 1960-talet, var lottförsäljare mycket vanliga på torget. De hade provision på sin försäljning, vanligen tio procent. AM fick problem när konkurrerande klubbar höjde sin provision till femton procent. AM:s lottförsäljare, Dagny Byström, sade helt sonika upp sig. Klubben fick då lov att höja provisionen och efter ett segdraget sökande fick klubben så småningom tag på en ny försäljare.

 

Nils Lersten hade på styrelsens uppdrag undersökt möjligheterna att övergå från båtlotteri till kaffelotteri. Enligt protokollet hade Lersten konstaterat att det skulle dröja två år att anordna ett sådant lotteri. Något kaffelotteri blev inte av. Därmed sattes också punkt för den 45 år långa traditionen med lottbåt från Arvika Motorbåtsklubb, uppställd på torget och årligen betraktad med lystna blickar av arvikaborna. Kanske något att återuppliva?